Foto
Upplösning - vi reder ut begreppen
Ibland stöter jag på proffsfotografer som säger att de levererar bilderna som högupplösta 300 dpi. Varför är det helt fel och snurrigt att säga så? Låt oss reda ut begreppen en gång för alla.
Att säga att en bild har upplösningen 300 dpi är som att säga att avståndet mellan Stockholm och Göteborg är 90 km/t. Det är alltså ett relativt begrepp. Förvisso rent tekniskt så är 300 dpi ett mått på täthet och därmed upplösning men i bildsammanhang blir det väldigt sällan relevant.
DPI står för dots per inch och är ett begrepp inlånat från tryckeribranchen där man pratar om rasterpunkter. För digitala bilder är igentligen motsvarigheten PPI som i pixlar per tum. En pixel är en bilds allra minsta beståndsdel (pixel = picture element).
Problemet med DPI som mått på en bilds upplösning är att det bara är relevant om man samtidigt säger hur stor den ska bli i tryck. Du kan alltså korrekt säga en bild har upplösningen 300 dpi på 12 cm. Jämför detta med inledningens exempel så kan man visst säga att avståndet mellan Stockholm och Göteborg är 90 km/h i 5 timmar. Men det verkar väl onödigt krångligt? Enklare att säga 50 mil.
Därför ska en bilds upplösning avges i antalet pixlar. Vanligtvis använder man begreppet megapixlar och det är ju välbekant för alla när man jämför kameror med varandra. Så varför dyker då hela tiden begreppet DPI upp när man pratar om upplösning? Senaste exemplet på detta dyker upp när den inte helt okända bildbyrån Corbis sätter upp en fototävling (tips om detta förresten) på www.creativesbehindthelens.net och när man läser om de tekniska kraven på materialet så kommer det igen: hög upplösning = 300 dpi (och dessutom anges minst 10 megabyte filstorlek).
För att visa på det orimliga i detta kommer jag piska igång Photoshop lite snabbt. Jag skapar en ful bild som JPEG-formatet har lite problem med att komprimera (hårda kontraster, vassa kanter).
Denna bild är 500 x 500 pixlar. Detta är inte särskilt hög upplösning och den kommer inte duga till särskilt mycket, ens om det konstnärliga hade varit intressant. Okej låt oss nu göra om denna bild till 300 dpi.
Välj i menyn Image -> Image Size
Tryck okej och tada, bilden är i 300 dpi. Bara för att överdriva riktigt mycket kan du ju roa dig med att skriva in 50 000 dpi på bilden. Har bilden fått högre upplösning nu på något magiskt sätt? Naturligtvis inte. Så vida man inte i strikt tekniska termer menar att bilden har fått en teoretiskt högre täthet. Vad som har hänt när vi skrev in 300 dpi var nämligen att bilden utskriven på papper krympte från 18 cm till 4 cm. Eller med 50 000 dpi ner till 0,03 cm.
När du arbetar med digitala foton kan du aldrig veta i vilken storlek bilden kommer skrivas ut eftersom du normalt sett inte känner till vad den kan tänkas användas till. Ska den dras upp i ett A3 eller skrivas ut på ett frimärke? Eller den kanske inte ska skrivas ut alls utan ligga på webben.
Det enda du kan vara riktigt säker på är bildens faktiska storlek, som i detta fallet är 500 x 500 pixlar eller 0,25 megapixlar. Detta är den enda som är relevant.
Och vad beträffar filstorleken i megabyte räknat så beror det på massor med olika faktorer. Om jag sparar ner ovanstående bild i JPEG med 50% kvalité så blir den 144 kilobyte. Med 100% kvalité blir samma bild (dock med bättre skärpa) 522 kB. För att riktigt överdriva så kan vi prova att spara den som en HDR 32-bit okomprimerad TIFF och vips så har storleken växt till 3 megabyte. För samma motiv och samma upplösning.
Så nästa gång någon frågar dig i vilken upplösning du kan leverera bilden så svarar du 10 megapixlar om du har en sådan kamera och låter bli att beskära bilden. Och om de då lite förvirrat ber dig förtydliga med dpi så svarar du utan att låta tyken att de kan få i vilken dpi som helst eller så måste de säga vilken storlek i centimeter de vill ha bilden så kan du få återkomma med en dpi när du räknat ut den i photoshop.
Andra bloggar om: foto, photoshop
Lycka till med allt!
Tags: Se även:
Pusha denna text!
Om du gillar denna text, klicka på knappen
Diskutera
7 kommentarer for “Upplösning - vi reder ut begreppen”
Kommentera artikeln
Rekommendationer
Jag rekommenderar följande företag: Scandinavian Photo
Varför?
Se fler rekommendationer
Ämnen
Haha, Corbis kanske ville ha den utskriven i 300dpi?
Ja så är det nog hehe.. speciellt med tanke på att de först ville ha den i 72 dpi. Och om bilden är 8 MP så skulle de behöva få in ett ark på 1,2 meter x 80 cm. Och jag undrar i så fall hur man skickar in den skapelsen i digital form
Trevlig läsning och kloka ord. Nu har man övertag mot DPI-folket! =)
Robban,
Det är bra att det sprids mer kunskap i den här förvirringen. Tack för det! Dock blandar du själv ihop det lite med förkortningar. DPI (dots per inch) gäller bara skrivarupplösning. När det gäller digital bild i datorn räknar vi istället PPI (pixels per inch). När du exemplifierar med förändringen i upplösningen på bilden i Photoshop handlar det om PPI - INTE DPI som du skriver. Om du tittar noga i Photoshop-dialogen står det också pixels/inch (pixels per inch - PPI). Viktigt att hålla isär begreppen. Här är en förträfflig artikel i ämnet där allt förklaras på ett utmärkt sätt: http://www.fotosidan.se/cldoc/1827.htm
Det stämmer det Gerhard. Tack för påpekandet!
Bra sammanställning, men en sak fattar jag inte. Hur är det möjligt att ange storleken (fysiskt) på en bild i Photoshop (och därmed få en viss PPI)?
Photoshop borde väl bara hantera pixlar och inte bry sig om hur stor bilden ska vara fysiskt. Jag menar har jpeg bilder en inbyggd PPI eller hur/till vad används PPI i detta sammanhang?
Photoshop hanterar pixlar. Men vet även vad en centimeter är. Antar att skrivarens drivrutin översätter detta till en korrekt cm sedan. Så ber du photoshop skriva ut en fyrkant som är 4 cm i sida så får du 4 cm på pappret. Oavsett upplösning. Därmed kan du skriva ut en tumnagelbild på ett fullt A4 utan problem. Givetvis med rusligt dålig kvalitet!